László Moholy-Nagy | Måleri Fotografi Film

Moholy-Nagys betydelse för avantgarden syns också i boken ”Måleri, fotografi, film” som han har skrivit och formgivit och som nu finns som faksimil.

Runt 1925 börjar han avvisa handgjorda texturer. Han slutar måla för att ägna sig åt ”att rita med ljus”. Han ägnar sig inte åt traditionell fotografering utan söker experimentet: han kräver ”utsläckning av den perspektiviska framställningen”, han drömmer om ”apparater med linser och spegelanordningar som kan fånga föremålet från alla sidor samtidigt, (…) som bygger på andra optiska lagar än våra ögon.” Boken är en skatt full av utopier, av vilka några nu har blivit verklighet. Moholys experiment med de tekniska möjligheterna har lett till konstformer som fortfarande är aktuella, vilket också tydligt framgår av hans fotografier.